Skrängstasjön är en slättsjö med riklig vegetation, omgiven av ett flackt odlingslandskap. Den är en av länets rikaste rastlokaler. Sjöns betydelse som fågelsjö beror dels på läget, att den går upp tidigt på våren – snabb genomströmning ( medelflöde 2 m3 /s.)
Det är viktigt att landskapet runt sjön förblir öppet till stora delar. Därtill måste kontakten mellan sjön och odlingslandskapet bibehållas. Det innebär att vissa delar av sjön måste vassen slås och bearbetas så att den hålls borta. Vassen måste dock finnas kvar i sjön som skydd för fåglar men även för produktion av mat, i form av frön och insekter som lever bland vass.
Skrängstasjön är vår och höst en av
våra främsta rastlokaler för fåglar och då i synnerhet tranor, änder,
gäss och sångsvan. Tillsammans med Skottsund-slätten är Skrängstasjön
den första lokalen som änder, gäss, sångsvan anländer.
De senaste
åren har maxsiffror för följande arter noterats vid Skrängstasjön: 200
grågås (höst), 250 sångsvan (vår), 90 vitkindad gås (höst), 340 kandagås
(höst) samt 34 fjällgås (höst).
Skötsel
Båda
sjöarna måste skötas bättre och därtill återfå öppnare delar, där vass-
säv- och flytblad tas bort., eller minskas radikalt, och rotsystemet
knäcks. Sedan är det viktigt att djur betar på dom röjda områdena för
att hålla landskapet öppet.
I båda sjöarna berörs i första hand två strandsträckor, i respektive sjö, med bakomliggande odlingsmark.
Visa Mingen Skrängstasjön Intresseförening på en större karta